Sjukpenning, läkarintyg och sjukpenninggrundande inkomst (SGI)

Sjukpenning är en ersättning som betalas ut av Försäkringskassan till personer som är sjuka. Anställda som har varit sjuka i längre tid än 14 dagar och personer utan anställning som har blivit sjuka kan efter ansökan hos Försäkringskassan få sjukpenning.

Personer som saknar anställning såsom egen företagare, arbetslösa, föräldralediga och lediga med havandskapspenning kan få sjukpenning redan från första dagen i en sjukperiod. En person som saknar anställning och som har blivit sjuk måste göra en sjukanmälan till Försäkringskassan via Internet, telefon, brev eller ombud för att kunna erhålla sjukpenning.

När försäkringskassan har fått en sjukanmälan från en person utan anställning så skickas blanketten "Försäkran för sjukpenning" ut och den här blanketten måste fyllas i och skickas tillbaka till Försäkringskassan. Från och med den 8:e kalenderdagen måste även ett läkarintyg skickas till Försäkringskassan. Den första dagen i en sjukperiod är karensdag och då betalas ingen sjukpenning ut, egen företagare kan ha fler än en karensdag. Om en person utan anställning kommer tillbaka och sedan återinsjuknar inom 5 kalenderdagar så påbörjas ingen ny sjukperiod utan då räknas den fortsatta sjukfrånvaron till den tidigare sjukperioden.

Den som är anställd och som har blivit sjuk kan få sjukpenning från Försäkringskassan efter 14 kalenderdagar i en sjukperiod när sjuklön inte längre betalas ut från arbetsgivaren. Arbetsgivaren måste betala ut sjuklön under kalenderdagarna 2 till 14 i en sjukperiod till en anställd som har sjukanmält sig hos arbetsgivaren under förutsättning att det finns en avtalad anställningstid om minst en månad eller att den anställde har arbetat sammanhängande i minst 14 dagar.

Den första dagen i en sjukperiod är karensdag och då behöver inte arbetsgivaren betala någon sjuklön. Om en anställd kommer tillbaka till arbetet och återinsjuknar inom 5 kalenderdagar så påbörjas ingen ny sjukperiod utan då räknas den fortsatta sjukfrånvaron till den föregående sjukperioden. Arbetsgivaren har rätt att kräva ett läkarintyg från en anställd som har blivit sjuk redan från första dagen i en sjukperiod och arbetsgivaren behöver inte betala ut sjuklön efter den 7:e kalenderdagen om inget läkarintyg erhållits från den anställde.

När en anställd har varit sjuk i 14 kalenderdagar skall arbetsgivaren göra en sjukanmälan till Försäkringskassan via Internet, telefon eller brev så att den anställde kan erhålla sjukpenning. När arbetsgivaren har gjort en sjukanmälan till Försäkringskassan så skickas blanketten "Försäkran för sjukpenning" ut till den anställde som den anställde måste fylla i och skicka tillbaka till Försäkringskassan tillsammans med läkarintyget.

Arbetsgivaren eller Försäkringskassan kan kräva ett läkarintyg redan från första dagen i en sjukperiod och alla som är sjukskrivna i mer än 7 kalenderdagar måste ha ett läkarintyg för att få rätt till sjuklön och sjukpenning. Läkarintyget används av arbetsgivare och Försäkringskassa för att bedöma en persons rätt till sjuklön och sjukpenning. Ett läkarintyg skall beskriva hur sjukdomen påverkar arbetsförmågan och hur lång sjukskrivningstid som krävs för sjukdomen.

En person som har blivit sjuk kan få sjukpenning i högst 364 kalenderdagar under en period om 450 kalenderdagar. Den som inte längre får sjukpenning kan ansöka om förlängd sjukpenning hos försäkringskassan under högst 550 kalenderdagar ytterligare, för förlängd sjukpenning på grund av godkänd arbetsskada finns det ingen tidsgräns. En person som har en mycket allvarlig sjukdom såsom tumörsjukdom eller neurologisk sjukdom kan ansöka om fortsatt sjukpenning hos Försäkringskassan och för fortsatt sjukpenning finns det ingen tidsgräns.

Sjukpenning betalas ut med ett belopp som motsvarar 80 % av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI). Förlängd sjukpenning utgörs av 75 % av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) och fortsatt sjukpenning utgörs av 80 % av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI).

Den sjukpenninggrundande inkomsten fastställs av Försäkringskassan utfrån den beräknade årliga arbetsinkomsten. Sjukpenningrundande inkomst är den årliga inkomst i pengar som en försäkrad kan antas komma att tills vidare få för eget arbete här i landet, antingen såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst (inkomst av anställning) eller på annan grund (inkomst av annat förvärvsarbete). Det är normalt den aktuella arbetsinkomsten som ligger till grund för den sjukpenninggrundande inkomsten men den kan i undantagsfall även beräknas på tidigare arbetsinkomst exempelvis vid studier, arbetslöshet eller om den anställde får rörlig ersättning. Den arbetsinkomst som utgör underlag för den sjukpenninggrundande inkomsten är fast kontant bruttolön och rörliga ersättningar som är återkommande såsom provision och ackord. Följande ersättningar är inte arbetsinkomster och ingår därför inte i den sjukpenninggrundande inkomsten.

- sjukpenning, föräldrapenning eller annan dagersättning
- studiestöd
- arbetslöshetsersättning
- pension
- kapitalinkomst
- skattepliktiga förmåner, till exempel värdet av fri bil eller kost och logi
- kostnadsersättningar, till exempel traktamenten
- avgångsvederlag

Den sjukpenninggrundande inkomsten som ligger till grund för sjukpenning kan maximalt vara 7,5 prisbasbelopp och som lägst 24 % av prisbasbeloppet, det är det aktuella inkomstårets prisbasbelopp som används. Den sjukpenninggrundande inkomsten som ligger till grund för föräldrapenning kan maximalt vara 10 prisbasbelopp och lägst 180 SEK per dag.

När ersättningen för sjukpenning beräknas så multipliceras den sjukpenninggrundande inkomsten med 0,97 innan ersättningen för sjukpenning om 80 % beräknas. Sjukpenning betalas ut per kalenderdag och därför divideras den beräknade sjukpenningen för ett kalenderår med 365. Den ersättning som beräknas på den sjukpenninggrundande inkomsten kan även divideras med och betalas ut för arbetsdagar eller arbetstimmar. För ett kalenderår gäller att det är 365 kalenderdagar, 52 veckor, 260 arbetsdagar och 2080 arbetstimmar när årsinkomsten skall beräknas per kalenderdag, vecka, arbetsdag och arbetstimme. För den som inte har helgersättning skall antalet veckor sättas till 50, antalet arbetsdagar till 250 och antalet arbetstimmar till 2000 under ett kalenderår.

Den som har en sjukpenninggrundande inkomst om 200 000 SEK per år får 425 SEK per kalenderdag ((200000*0,97*0,8)/365) i sjukpenning.

Krea är specialiserad på företagslån och har Sveriges nöjdaste kunder inom förmedling av företagslån. Fler än 7000 svenska företag har hittat rätt lån via Krea. Med störst nätverk av fler än 20 banker och långivare hittar du den bästa räntan och villkoren för ditt företagslån. Klicka här och gör en ansökan redan idag.

Vill du sänka dina levnadsomkostnader? Hos Zmarta kan du spara pengar på privatlån, bilförsäkring, hemförsäkring, elavtal, bolån och företagslån med mera. Klicka här och bankpressa dina lån idag, du kanske även hittar något annat att spara pengar på.
Uppdaterad: 2021-04-07


Dela innehåll


Kontakta personalekonomi.se