Sjuklön och sjukfrånvaro vid löneregistrering med exempel

När en anställd har fått en sjukdom som satt ned arbetsförmågan eller en allvarlig sjukdom som kan smitta andra får den anställde stanna hemma från arbetet och under de första dagarna i sjukperioden erhålla sjuklön från arbetsgivaren efter det att en sjukanmälan till arbetsgivaren gjorts.

En anställd som på grund av sjukdom inte kan utföra arbete åt arbetsgivaren måste för att få erhålla sjuklön från arbetsgivaren göra en sjukanmälan till arbetsgivaren omedelbart efter det att den anställde inte längre är förhindrad att göra en anmälan enligt lagen om sjuklön (1991:1047).

En anställd har enligt lagen om sjuklön (1991:1047) rätt att erhålla sjuklön från arbetsgivaren vid sjukfrånvaro under förutsättning att anställningstiden är minst en månad eller att den anställde arbetat minst 14 kalenderdagar i följd åt arbetsgivaren. En arbetsgivare är skyldig att betala ut sjuklön till en anställd under kalenderdag 2 till och med kalenderdag 14 i en sjukperiod när den anställde gjort en sjukanmälan till arbetsgivaren. Den första dagen i en sjukperiod är karensdag och då är inte arbetsgivaren skyldig att betala ut sjuklön till den anställde. Om en sjukperiod börjar inom fem kalenderdagar från det en tidigare sjukperiod avslutats skall sjuklöneperioden omfatta endast så många dagar att den tillsammans med tidigare sjuklöneperioder hos arbetsgivaren utgör fjorton kalenderdagar, en ny sjukperiod påbörjas inte om återinsjuknande sker inom fem kalenderdagar.

En anställd har ett allmänt högriskskydd som innebär att den anställde maximalt kan ha 10 karensdagar under en period om 12 månader. När den anställde har haft 10 karensdagar under en period om 12 månader så får den anställde sjuklön från första dagen i en sjukperiod.

Arbetsgivaren kan kräva att den anställde styrker nedsatt arbetsförmåga med ett intyg från läkare eller tandläkare redan från den första dagen i en sjukperiod. Arbetsgivaren är inte skyldig att betala ut sjuklön från och med den sjunde kalenderdagen efter dagen för sjukanmälan om inte den anställde lämnat ett läkarintyg till arbetsgivaren. Ett läkarintyg skall beskriva hur sjukdomen påverkar arbetsförmågan och hur lång sjukskrivningstid som krävs för sjukdomen.

Den sjuklön som arbetsgivaren är skyldig att betala till en anställd med sjukfrånvaro under kalenderdag 2 till och med kalenderdag 14 i en sjukperiod motsvaras av 80 % av den bruttolön och andra anställningsförmåner som den anställde gått miste om på grund av nedsättningen i arbetsförmåga enligt lagen om sjuklön (1991:1047). I vissa kollektivavtal kan det finnas bestämmelser om att arbetsgivaren skall betala sjuklön även efter dag 14 i en sjukperiod men då begränsat till kanske 10 % av den anställdes bruttolön.

Sjuklönen skall beräknas på den bruttolön och andra anställningsförmåner som den anställde skulle ha erhållit under ordinarie arbetstid om han arbetat under sjuklöneperioden. Sjuklönen beräknas på månadslön, timlön, ob-tillägg och rörlig lön såsom provision. Underlaget för beräkningen av sjuklön avseende rörlig lön utgörs av en genomsnittslön per arbetstimme som har beräknats avseende den senaste månaden, det senaste kvartalet eller en annan period som arbetsgivaren och arbetstagaren kommit överens om.

Sjuklön är skattegrundande lön som utgör underlag för arbetsgivaravgift och preliminärskatt. Sjuklönen, arbetsgivaravgiften och preliminärskatten skall redovisas i arbetsgivardeklaration och personalskatterna skall betalas till Skatteverket. Avdraget för preliminärskatt på sjuklönen skall göras enligt skattetabell. Den kontanta bruttolönen minus den avdragna preliminärskatten utgör den anställdes nettolön som skall betalas ut till den anställde.

Beloppet för sjuklön är pensionsgrundande, Fora-grundande, fackgrundande och grundande för annan tjänstepension. Beloppet för sjuklön är dock inte sjukpenninggrundande eftersom enbart arbetsinkomster utgör underlag när den sjukpenninggrundande inkomsten beräknas. När den sjukpenninggrundande inkomsten beräknas så får den anställde tillgodoräkna sig den ordinarie lönen under sjukfrånvaron.

Sjukfrånvaro som beror på arbetsskada är semesterlönegrundande i sin helhet och annan sjukfrånvaro är semesterlönegrundande i 180 kalenderdagar under intjänadeåret enligt semesterlagen (1977:480). Att frånvaro är semesterlönegrundande innebär att den anställde tjänar in betalda semesterdagar under frånvaron och att den anställde får räkna med ordinarie lön under frånvarotiden när semesterlönen enligt semesterlagen (1977:480) beräknas.

När en anställd haft sjukfrånvaro som givit rätt till sjuklön under 14 kalenderdagar skall arbetsgivaren senast inom sju kalenderdagar från och med den 14:e kalenderdagen i en sjukperiod göra en anmälan till Försäkringskassan avseende den anställde. En sjukanmälan till Försäkringskassan kan göras via Internet, telefon och brev och skall innehålla arbetsgivarens organisationsnummer, arbetstagarens personnummer och det datum då sjuklöneperioden påbörjades.

Vid löneregistreringen registreras sjukfrånvaro och sjuklön olika beroende på om den anställde är månadsavlönad eller timavlönad. Sjukfrånvaro för en månadsavlönad registreras genom att ett löneavdrag från bruttolönen registreras med kvantitet och belopp och att den utbetalda sjuklönen registreras med kvantitet och belopp. Sjukfrånvaro för en timavlönad registreras genom att kvantiteten för sjukfrånvaron registreras och att den utbetalda sjuklönen registreras med kvantitet och belopp. Bruttolöneavdraget vid sjukfrånvaro görs enligt kollektivavtal och/eller anställningsavtal per kalenderdag, arbetsdag eller arbetstimme.

Karensavdrag per arbetsdag: Veckolön * 20 %
Löneavdrag per arbetsdag: Månadslön * 12 / 260 dagar
Löneavdrag per arbetsdag: Månadslön / 21 dagar (25 dagar vid 6 dagars vecka)
Löneavdrag per arbetsdag: Månadslön * 4,6 %
Löneavdrag per kalenderdag: Månadslön * 12 / 365 dagar
Löneavdrag per kalendermånad: Månadslönen
Löneavdrag per arbetstimme: (Månadslön/sysselsättningsgrad)/avtalstid
Löneavdrag per arbetstimme: (Månadslön*12)/(52*veckoarbetstid)

I arbetsgivardeklarationen avseende den anställde skall beloppet för sjuklön redovisas i ruta 011 som "Kontant ersättning" och den avdragna preliminärskatten skall redovisas i ruta 001 som "Avdragen preliminär skatt".

Exempel: sjukfrånvaro och sjuklön för månadsavlönad tjänsteman
En tjänsteman har en månadslön om 25 000 SEK och vid löneutbetalningen den 25 november år 2009 skall månadslönen avseende november månad med 168 arbetstimmar betalas ut till tjänstemannen. Under oktober år 2009 var tjänstemannen sjuk från och med den första till och med den sista dagen i månaden. Tjänstemannen har en rörlig lön som under september år 2009 med 176 arbetstimmar uppgick till 20 000 SEK. Tjänstemannens avtalstid är 175 timmar enligt gällande kollektivavtal. Bruttolönen är 23 827,60 SEK, avdrag för preliminärskatt skall göras enligt skattetabell 31:00 med 5 696 SEK och en nettolön om 18 132 SEK skall utbetalas till tjänstemannen.

Löneart	Benämning	Kvantitet	Enhet	À-pris	Belopp	Konto
101	Månadslön tjm	168	Tim		25 000	7210
140	Karensdag, tjm	-8	Tim	142,86	-1 142,88	7210
141	Sjukavdrag dag 2-14, 100 % tjm	-72	Tim	142,86	-10 285,92	7210
142	Sjuklön dag 2-14, 100 % tjm	72	Tim	114,29	8 228,88	7281
146	Sjukavdrag 15-180, 100 % tjm	17	Kaldgr	821,92	13 972,64	7210
143	Sjuklön snittlön 80 %, tjm	176	Tim	90,91	16 000,16	7281

Observera att skatteavdrag enligt skattetabell 31:00 inte innebär ett avdrag om 31 % eftersom hänsyn tas till grundavdrag, jobbskatteavdrag och statlig skatt i skatteavdrag enligt skattetabell.

Exempel: sjukfrånvaro och sjuklön för månadsavlönad arbetare
En tjänsteman har en månadslön om 25 000 SEK och vid löneutbetalningen den 25 november år 2009 skall månadslönen avseende oktober månad med 176 arbetstimmar betalas ut till arbetaren. Under oktober år 2009 var arbetaren sjuk från och med den första till och med den sista dagen i månaden. Arbetaren har en rörlig lön som under september år 2009 med 176 arbetstimmar uppgick till 20 000 SEK. Arbetarens avtalstid är 175 timmar enligt gällande kollektivavtal. Bruttolönen är 23 827,60 SEK, avdrag för preliminärskatt skall göras enligt skattetabell 31:00 med 5 696 SEK och en nettolön om 18 132 SEK skall utbetalas till tjänstemannen.

Löneart	Benämning	Kvantitet	Enhet	À-pris	Belopp	Konto
200	Månadslön koll	176	Tim		25 000	7010
240	Karensdag, koll	-8	Tim	142,86	-1 142,88	7010
241	Sjukavdrag dag 2-14, 100 % koll	-72	Tim	142,86	-10 285,92	7010
242	Sjuklön dag 2-14, 100 % koll	72	Tim	114,29	8 228,88	7081
245	Sjukavdrag 15-180, 100 % koll	17	Kaldgr	821,92	13 972,64	7010
243	Sjuklön snittlön 80 %, koll	176	Tim	90,91	16 000,16	7081

Observera att skatteavdrag enligt skattetabell 31:00 inte innebär ett avdrag om 31 % eftersom hänsyn tas till grundavdrag, jobbskatteavdrag och statlig skatt i skatteavdrag enligt skattetabell.

Exempel: sjukfrånvaro och sjuklön för timavlönad arbetare
En arbetare har en timlön om 100 SEK och vid löneutbetalningen den 25 november år 2009 skall månadslönen avseende oktober månad med 176 arbetstimmar betalas ut till arbetaren. Under oktober år 2009 var arbetaren sjuk från och med den första till och med den sista dagen i månaden. Arbetaren har en rörlig lön som under september år 2009 med 176 arbetstimmar uppgick till 20 000 SEK. Bruttolönen är 21 760,16 SEK, avdrag för preliminärskatt skall göras enligt skattetabell 31:00 med 5 054 SEK och en nettolön om 16 707 SEK skall utbetalas till tjänstemannen.

Löneart	Benämning	Kvantitet	Enhet	À-pris	Belopp	Konto
300	Timlön	0	Tim		0	7010
350	Karensdag, timlön	-8	Tim	0	0	7010
351	Sjuklön dag 2-14, 100 % timlön	72	Tim	80	5 760	7081
353	Sjukfrånvarostat. dag 2-14 timlön	-72	Tim
823	Sjuk semestergr. frånvarotid	-96	Tim
352	Sjuklön snittlön 80 %, timlön	176	Tim	90,91	16 000,16	7081

Observera att skatteavdrag enligt skattetabell 31:00 inte innebär ett avdrag om 31 % eftersom hänsyn tas till grundavdrag, jobbskatteavdrag och statlig skatt i skatteavdrag enligt skattetabell.

Uppdaterad: 2019/01/07

Kontakta personalekonomi.se