Semesterlagen

Arbetstagare har rätt till semesterledighet, semesterlön och semesterersättning enligt semesterlagen (1977:480). Bestämmelser i avtal som inskränker arbetstagares rättigheter enligt semesterlagen (1977:480) är ogiltiga men avvikelser från vissa paragrafer får göras i kollektivavtal.

Ett semesterår är enligt semesterlagen (1977:480) tiden från och med den 1 april år ett till och med den 31 mars påföljande år och motsvarande tid närmast före ett semesterår kallas för intjänandeår.

En arbetstagare har enligt semesterlagen (1977:480) rätt till 25 semesterdagar varje semesterår förutom om anställningen börjar efter den 31 augusti då den anställde i stället har rätt till 5 semesterdagar. Som semesterdagar räknas enbart arbetsdagar förutom för arbetstagare som regelbundet arbetar på helgdagar. Under semesterledighet skall arbetstagare ha semesterlön i den mån han har tjänat in sådan under intjänandeåret.

För en anställning som varar i högst 3 månader får arbetsgivaren och arbetstagaren avtala bort semesterledigheten men arbetstagaren har enligt semesterlagen (1977:480) rätt till semesterersättning avseende anställningstiden om inget annat avtalats i kollektivavtal.

Om en anställd har bytt anställning har han enligt semesterlagen (1977:480) rätt till semesterledighet i den nya anställningen endast i den mån han inte har haft semesterledighet i den tidigare anställningen.

Semesterdagar med semesterlön utgör enligt semesterlagen (1977:480) ett så stort antal av semesterdagarna som svarar mot den del av intjänandeåret under vilken arbetstagaren har innehaft anställning hos arbetsgivaren. Arbetsdag då arbetstagaren har varit frånvarande utan lön inräknas i anställningstiden endast om det varit fråga om semesterledighet, ledighet på grund av permittering eller annan ledighet som är semesterlönegrundande. Uppstår det vid beräkningen av antalet semesterdagar med semesterlön ett brutet tal, avrundas detta till närmast högre heltal.

(antal anställningsdagar/365)*semesterrätten

En arbetstagare har rätt att avstå semesterledighet som inte är förenad med semesterlön (obetalda semesterdagar) enligt semesterlagen (1977:480). Arbetstagaren är skyldig att på begäran lämna arbetsgivaren besked i vad mån han önskar få ut semesterledighet som ej är förenad med semesterlön eller om han vill avstå från sådan ledighet.

Arbetsgivaren skall samråda med arbetstagarorganisationen eller arbetstagaren om semesterledighetens förläggning och om överenskommelse ej kan nås så bestämmer arbetsgivaren hur semesterledigheten skall förläggas enligt semesterlagen (1977:480). En arbetsgivare som själv beslutat om semesterledighet skall lämna underrättelse om semesterledigheten till arbetstagaren senast två månader före ledighetens början.

Om inget annat har avtalats, skall semesterledigheten enligt semesterlagen (1977:480) förläggas så, att arbetstagaren får en ledighetsperiod av minst fyra veckor under juni-augusti. Semesterledighet tas ut i hela dagar och deltidsanställda eller anställda med oregelbunden arbetstid skall få lika lång semesterledighet som heltidsanställda eller anställda med regelbunden arbetstid. Semesterdagar med semesterlön skall om inget annat har avtalats läggas ut före obetalda semesterdagar.

Semesterlönen får enligt semesterlagen (1977:480) beräknas enligt sammalöneregeln avseende veckolön och månadslön men skall beräknas enligt procentregeln i andra fall. Semesterlön skall enligt semesterlagen (1977:480) beräknas enligt procentregeln avseende årslön, timlön, rörlig lön, anställda som har ändrat sysselsättningsgrad och anställda som har haft semesterlönegrundande frånvaro.

Semesterlön enligt sammalöneregeln är enligt semesterlagen (1977:480) den vid semestertillfället aktuella vecko- eller månadslönen, eventuella fasta lönetillägg samt ett semestertillägg. Semestertillägget för varje betald semesterdag är för veckoavlönade arbetstagare 1,82 procent av veckolönen och för månadsavlönade arbetstagare 0,43 procent av månadslönen. Har arbetstagaren fasta lönetillägg ska vecko- respektive månadslönen ökas med dessa tillägg före beräkningen av semestertillägget. Har arbetstagaren även rörliga lönedelar är semesterlönen för dessa lönedelar tolv procent av arbetstagarens sammanlagda förfallna rörliga lön under intjänandeåret.

Semesterlön enligt procentregeln utgör enligt semesterlagen (1977:480) 12 procent av arbetstagarens semesterlönegrunande lön under intjänandeåret. I lönesumman ska inte semesterlön, ersättning för dag då arbetstagaren helt eller delvis har haft semesterlönegrundande frånvaro eller permitteringslön som lämnas i anledning av driftsuppehåll med samtidig semester när rätt till semesterlön inte föreligger för samma tid inräknas. I den semesterlönegrundande lönen skall lön avseende dagar med semesterlönegrundande frånvaro medräknas i enlighet med den lön som arbetstagaren skulle ha haft om arbete hade utförts vid semesterlönegrundande frånvaro.

Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande enligt semesterlagen (1977:480), när det fråga är om
1. ledighet på grund av sjukdom, i den mån frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 180 kalenderdagar eller beror på arbetsskada,
2. ledighet enligt 8 § första stycket föräldraledighetslagen (1995:584), om frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 120 dagar, eller för ensamstående förälder 180 dagar,
3. tid för vilken havandeskapspenning utges enligt 3 kap. 9 § lagen (1962:381) om allmän försäkring,
4. tid för vilken föräldrapenning lämnas med anledning av barns födelse eller adoption enligt 4 kap. 3 och 5 §§ lagen om allmän försäkring, om frånvaron för varje barn eller vid flerbarnsbörd sammanlagt inte överstiger 120 dagar eller för ensamstående förälder 180 dagar.
5. ledighet med anledning av risk för överförande av smitta,
a) om arbetstagaren är berättigad till ersättning enligt lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare, och
b) om frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 180 dagar,
6. ledighet enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård, om frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 45 dagar,
7. ledighet för utbildning som till väsentlig del avser fackliga eller med facklig verksamhet sammanhängande frågor eller för ersättningsberättigande teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF), om frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 180 dagar och ledigheten inte ger rätt till semesterlön enligt någon annan lag,
8. ledighet på grund av grundutbildning om högst 60 dagar eller repetitionsutbildning enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, om frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 60 dagar, eller
9. ledighet enligt lagen (1986:163) om rätt till ledighet för svenskundervisning för invandrare.

Arbetstagare som under ett semesterår har rätt till mer än tjugo semesterdagar med lön får av överskjutande sådana dagar spara en eller flera till ett senare semesterår enligt semesterlagen (1977:480). Sparad semesterdag skall läggas ut inom fem år från utgången av det semesterår då den sparades. En arbetstagare får inte spara betalda semesterdagar under det semesterår då sparade semesterdagar tas ut.

Vill arbetstagare spara semesterdagar eller vill han ta i anspråk sparade semesterdagar i anslutning till semesterledigheten i övrigt, skall han enligt semesterlagen (1977:480) underrätta arbetsgivaren i samband med att förläggningen av årets semesterledighet bestäms.

Semesterlönen för varje sparad semesterdag utgör enligt semesterlagen (1977:480) samma belopp som gäller för betalda semesterdagar under semesteråret. Sparade semesterdagar antas därmed vara intjänade under det närmast föregående intjänandeåret enligt semesterlagen (1977:480)

Vid beräkning av semesterlön skall enligt semesterlagen (1977:480) ingen hänsyn tas till förmån av fri bostad eller till löneförmån, som är avsedd att utgöra ersättning för särskilda kostnader. En arbetstagare, som får fri kost i arbetsgivarens hushåll, har rätt till skälig kostersättning för de semesterdagar då förmånen inte har utnyttjats till någon del.

Upphör en arbetstagare att vara anställd hos arbetsgivaren innan han har erhållit den semesterlön som han har tjänat in, skall arbetstagaren i stället erhålla semesterersättning enligt semesterlagen (1977:480). Semesterersättningen bestäms enligt grunderna för beräkningen av semesterlön. Semesterersättning skall betalas ut till arbetstagaren utan oskäligt dröjsmål och senast en månad efter anställningens upphörande.

Uppdaterad: 2010-06-02


Dela innehåll


Kontakta personalekonomi.se