Arbetstidsförkortning och arbetstidskonto vid löneregistrering med exempel

När arbetstidsförkortning tillämpas på en arbetsplats så har de anställda rätt till betald ledighet, kompensation i pengar eller kompensation i pensionspremieavsättning i den mån arbetstidsförkortningen tjänats in. Bestämmelser om arbetstidsförkortning finns i kollektivavtal och/eller anställningsavtal.

Syftet med systemet för arbetstidsförkortning är att förkorta arbetstiden och livsarbetstiden för arbetstagare. Arbetstiden förkortas genom att de anställda kan ta ut betald ledighet och livsarbetstiden förkortas genom att de anställda kan göra avsättningar till en pensionsförsäkring vilket möjliggör för dem att ta pension tidigare.

Systemet med arbetstidsförkortning innebär att de anställda tilldelas ett virtuellt arbetstidskonto eller ett virtuellt arbetstidsförkortningskonto. En arbetsgivare som tillämpar arbetstidsförkortning gör avsättningar till ett arbetstidsförkortningskonto/arbetstidskonto och de anställda gör uttag från sitt konto i form av betald ledighet, pengar eller avsättningar till en pensionsförsäkring.

Avsättningar för arbetstidsförkortning görs i tid till ett arbetstidsförkortningskonto eller i pengar till ett arbetstidskonto. Huruvida avsättningen skall göras i tid till ett arbetstidsförkortningskonto eller i pengar till ett arbetstidskonto anges i det gällande kollektivavtalet och/eller anställningsavtalet.

Avsättningen för arbetstidsförkortning i tid görs normalt i förhållande till arbetad tid och avsättningen för arbetstidsförkortning i pengar görs normalt med en procentuell andel av den utbetalda bruttolönen. Avsättningen till ett arbetstidsförkortningskonto i tid görs exempelvis med 94 minuter per vecka för en anställd som arbetar 40 timmar per vecka eller med 0,039 timmar per arbetstimme (94/(40 tim * 60 min)). Avsättningen till ett arbetstidskonto görs exempelvis med 2,75 % av bruttolönen enligt kollektivavtal för byggnadsarbetare. Storleken på avsättningen avseende arbetstidsförkortning är beroende av bestämmelser i kollektivavtal eller anställningsavtal vilket gör att det inte finns någon generell regel för hur stor avsättningen är.

Det som är avsatt till ett arbetstidsförkortningskonto eller ett arbetstidskonto kan disponeras av den anställde enligt de tillåtna alternativ som anges i kollektivavtalet eller anställningsavtalet. En anställd skall normalt välja ett alternativ per kalenderår för hur arbetstidsförkortningen skall användas och detta val görs på initiativ av arbetsgivaren. Det som är avsatt under ett kalendår måste normalt tas ut under det följande kalenderåret och den anställde får normalt göra ett nytt val under varje kalenderår.

Det som är avsatt till arbetstidsförkortningskonto kan normalt disponeras som betald ledighet, kontant ersättning eller betald pensionspremie. Det som är avsatt till ett arbetstidskonto kan normalt disponeras som betald ledighet eller som kontant ersättning. Betald ledighet avseende arbetstidsförkortning skall normalt förläggas enligt överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren med hänsyn tagen till verksamhetens krav och arbetstagarens önskemål. Betald ledighet som inte har tagits ut inom föreskriven tid förfaller och betalas ut som kontant ersättning i stället.

När betald ledighet tas ut från ett arbetstidsförkortningskonto så reduceras antalet timmar och när betald ledighet tas ut från ett arbetstidskonto så reduceras beloppet på arbetstidskontot. En månadsavlönad som tar ut betald ledighet behåller normalt sin månadslön under ledigheten och en timavlönad som tar ut betald ledighet erhåller normalt timlönen för de uttagna timmarna.

Arbetstidsförkortning som tas ut i pengar beräknas normalt per arbetstimme för en månadsavlönad som: (månadslön/sysselsättningsgrad)/avtalstiden. En timavlönad som tar ut arbetstidsförkortning i pengar får normalt sin timlön per uttagen arbetstimme. Ett arbetstidsförkortningskonto reduceras med antalet uttagna timmar och ett arbetstidskonto reduceras med utbetald ersättning under den betalda ledigheten. Arbetstidsförkortning som tas ut i pengar kan också enligt vissa kollektivavtal beräknas som en procentsats av den utbetalda bruttolönen under ett kalenderår, exempelvis 1,5 % av årslönen.

Arbetstidsförkortning som tas ut i form av betald pensionspremie kan beräknas genom att en grundtimlön eller en timlön multipliceras med det sparade antalet timmar på arbetstidsförkortningskontot. Grundtimlönen för en månadsavlönad beräknas normalt som: (månadslön/sysselsättningsgrad)/avtalstiden. Arbetstidsförkortning som tas ut i betald pensionspremie kan också enligt vissa kollektivavtal beräknas som en procentsats av den utbetalda bruttolönen under ett kalenderår, exempelvis 1,8 % av årslönen.

Vid löneregistreringen registreras avsättningen till ett arbetstidsförkortningskonto med kvantitet och avsättningen till ett arbetstidskonto med belopp. Uttaget av arbetstidsförkortning registreras olika beroende på om den anställde är månadsavlönad eller timavlönad och olika beroende på hur den avsatta arbetstidsförkortningen skall disponeras.

En anställd tjänar normalt inte in till arbetstidsförkortning när han har semester och semesterlönen är normalt inte grundande för avsättning till arbetstidskonto.

Exempel: avsättning till arbetstidsförkortningskonto
En tjänsteman har en månadslön om 25 000 SEK och vid löneutbetalningen den 25 november år 2009 skall månadslönen avseende november månad med 168 arbetstimmar betalas ut till tjänstemannen. Avtalsperioden för arbetstidsförkortning avslutades den 31 oktober år 2009 och tjänstemannen har enligt kollektivavtal rätt att få 0,0375 timmar per arbetad timme avsatt för arbetstidsförkortning. Tjänstemannen har arbetat 1880 timmar under avtalsperioden och skall därför få 70,50 timmar (1880*0,0375) avsatt till sitt arbetstidsförkortningskonto.

Löneart	Benämning	Kvantitet	Enhet	À-pris	Belopp	Konto
101	Månadslön tjm	168	Tim		25 000	7210
420	Arbetstidsförk. avsättning	70,50	Tim

Exempel: avsättning till arbetstidskonto
En tjänsteman har en månadslön om 25 000 SEK och vid löneutbetalningen den 25 november år 2009 skall månadslönen avseende november månad med 168 arbetstimmar betalas ut till tjänstemannen. Avtalsperioden för arbetstidsförkortning avslutades den 31 oktober år 2009 och tjänstemannen har enligt kollektivavtal rätt att få 2,75 % av bruttolönen exklusive semesterlön avsatt för arbetstidsförkortning. Tjänstemannen har haft en bruttolön om 271 154 SEK under avtalsperioden och skall därför få 7 457 SEK (271154*2,75 %) avsatt till sitt arbetstidskonto.

Löneart	Benämning	Kvantitet	Enhet	À-pris	Belopp	Konto
101	Månadslön tjm	168	Tim		25 000	7210
430	Arbetstidskonto avsättning tjm				7 457	7690
431	Arbetstidskonto skuld tjm				-7 457	2910

Exempel: uttag i betald ledig tid från arbetstidsförkortningskonto
En tjänsteman har en månadslön om 25 000 SEK och vid löneutbetalningen den 25 november år 2009 skall månadslönen avseende november månad med 168 arbetstimmar betalas ut till tjänstemannen. Tjänstemannen har under oktober år 2009 med 176 arbetstimmar tagit ut 10 timmar i arbetstidsförkortning som betald ledig tid.

Löneart	Benämning	Kvantitet	Enhet	À-pris	Belopp	Konto
101	Månadslön tjm	168	Tim		25 000	7210
423	Arbetstidsförk. uttag ledighet	-10	Tim

En arbetare har en timlön om 100 SEK och vid löneutbetalningen den 25 november år 2009 skall månadslönen avseende oktober månad med 176 arbetstimmar betalas ut till arbetaren. Arbetaren har under oktober år 2009 tagit ut 10 timmar i arbetstidsförkortning som betald ledig tid.

Löneart	Benämning	Kvantitet	Enhet	À-pris	Belopp	Konto
300	Timlön	166	Tim	100	16 600	7010
422	Arbetstidsförk. uttag timavlönad	10	Tim	100	1 000	7010
424	Arbetstidsförk. uttag	-10	Tim

Exempel: uttag i betald ledig tid från arbetstidskonto
En tjänsteman har en månadslön om 25 000 SEK och vid löneutbetalningen den 25 november år 2009 skall månadslönen avseende november månad med 168 arbetstimmar betalas ut till tjänstemannen. Tjänstemannen har under oktober år 2009 med 176 arbetstimmar tagit ut 10 timmar från arbetstidskontot som betald ledig tid. Avtalstiden är 175 timmar.

Löneart	Benämning	Kvantitet	Enhet	À-pris	Belopp	Konto
101	Månadslön tjm	168	Tim		25 000	7210
436	Arbetstidskonto ledighet mån	-10	Tim	143	-1 430	7210
438	Arbetstidskonto uttag pengar	10	Tim	143	1 430	7210
439	Arbetstidskonto förändring +red.				-1 430	7690
440	Arbetstidskonto uttag motkont.				1 430	2910

En arbetare har en timlön om 100 SEK och vid löneutbetalningen den 25 november år 2009 skall månadslönen avseende oktober månad med 176 arbetstimmar betalas ut till arbetaren. Arbetaren har under oktober år 2009 tagit ut 10 timmar i arbetstidsförkortning som betald ledig tid.

Löneart	Benämning	Kvantitet	Enhet	À-pris	Belopp	Konto
300	Timlön	166	Tim	100	16 600	7010
437	Arbetstidskonto ledighet tim	-10	Tim
438	Arbetstidskonto uttag pengar	10	Tim	100	1 000	7010
439	Arbetstidskonto förändring +red.				-1 000	7690
440	Arbetstidskonto uttag motkont.				1 000	2910

Exempel: uttag i pengar från arbetstidsförkortningskonto
En tjänsteman har en månadslön om 25 000 SEK och vid löneutbetalningen den 25 november år 2009 skall månadslönen avseende november månad med 168 arbetstimmar betalas ut till tjänstemannen. Tjänstemannen har under oktober år 2009 valt att ta ut 20 timmar från sitt arbetstidsförkortningskonto i pengar. Avtalstiden är 175 timmar.

Löneart	Benämning	Kvantitet	Enhet	À-pris	Belopp	Konto
101	Månadslön tjm	168	Tim		25 000	7210
421	Arbetstidsförk. uttag pengar mån	20	Tim	143	2 860	7210
424	Arbetstidsförk. uttag	-20	Tim

En arbetare har en timlön om 100 SEK och vid löneutbetalningen den 25 november år 2009 skall månadslönen avseende oktober månad med 176 arbetstimmar betalas ut till arbetaren. Arbetaren har under oktober år 2009 valt att ta ut 20 timmar från sitt arbetstidsförkortningskonto i pengar.

Löneart	Benämning	Kvantitet	Enhet	À-pris	Belopp	Konto
300	Timlön	176	Tim	100	17 600	7010
422	Arbetstidsförk. uttag timavlönad	20	Tim	100	2 000	7010
424	Arbetstidsförk. uttag	-20	Tim

Exempel: uttag i pengar från arbetstidskonto
En tjänsteman har en månadslön om 25 000 SEK och vid löneutbetalningen den 25 november år 2009 skall månadslönen avseende november månad med 168 arbetstimmar betalas ut till tjänstemannen. Tjänstemannen har under oktober år 2009 valt att ta ut 2 860 SEK från sitt arbetstidskonto i pengar.

Löneart	Benämning	Kvantitet	Enhet	À-pris	Belopp	Konto
101	Månadslön tjm	168	Tim		25 000	7210
434	Arbetstidskonto uttag pengar				2 860	7210
439	Arbetstidskonto förändring +red.				-2 860	7690
440	Arbetstidskonto uttag motkont.				2 860	2910

En arbetare har en timlön om 100 SEK och vid löneutbetalningen den 25 november år 2009 skall månadslönen avseende oktober månad med 176 arbetstimmar betalas ut till arbetaren. Arbetaren har under oktober år 2009 valt att ta ut 2 000 SEK från sitt arbetstidskonto i pengar.

Löneart	Benämning	Kvantitet	Enhet	À-pris	Belopp	Konto
300	Timlön	176	Tim	100	17 600	7010
434	Arbetstidskonto uttag pengar				2 000	7010
439	Arbetstidskonto förändring +red.				-2 000	7690
440	Arbetstidskonto uttag motkont.				2 000	2910

Exempel: uttag i pensionspremie från arbetstidsförkortningskonto
En tjänsteman har en månadslön om 25 000 SEK och vid löneutbetalningen den 25 november år 2009 skall månadslönen avseende november månad med 168 arbetstimmar betalas ut till tjänstemannen. Tjänstemannen har under oktober år 2009 valt att ta ut 20 timmar från sitt arbetstidsförkortningskonto i pensionspremie. Avtalstiden är 175 timmar.

Löneart	Benämning	Kvantitet	Enhet	À-pris	Belopp	Konto
101	Månadslön tjm	168	Tim		25 000	7210
425	Arbetstidsförk. uttag pension	20	Tim	143	2 860	2910
429	Arbetstidsförk. motkonto				-2 860	2910
424	Arbetstidsförk. uttag	-20	Tim

En arbetare har en timlön om 100 SEK och vid löneutbetalningen den 25 november år 2009 skall månadslönen avseende oktober månad med 176 arbetstimmar betalas ut till arbetaren. Arbetaren har under oktober år 2009 valt att ta ut 20 timmar från sitt arbetstidsförkortningskonto i pensionspremie.

Löneart	Benämning	Kvantitet	Enhet	À-pris	Belopp	Konto
300	Timlön	176	Tim	100	17 600	7010
425	Arbetstidsförk. uttag pension	20	Tim	100	2 000	2910
429	Arbetstidsförk. motkonto				-2 000	2910
424	Arbetstidsförk. uttag	-20	Tim

Exempel: uttag i pensionspremie från arbetstidskonto
En tjänsteman har en månadslön om 25 000 SEK och vid löneutbetalningen den 25 november år 2009 skall månadslönen avseende november månad med 168 arbetstimmar betalas ut till tjänstemannen. Tjänstemannen har under oktober år 2009 valt att ta ut 2 860 från sitt arbetstidskonto i pensionspremie.

Löneart	Benämning	Kvantitet	Enhet	À-pris	Belopp	Konto
101	Månadslön tjm	168	Tim		25 000	7210
435	Arbetstidskonto uttag pension				-2 860	2910
441	Arbetstidskonto förändring				2 860	2910

En arbetare har en timlön om 100 SEK och vid löneutbetalningen den 25 november år 2009 skall månadslönen avseende oktober månad med 176 arbetstimmar betalas ut till arbetaren. Arbetaren har under oktober år 2009 valt att ta ut 2 000 SEK från sitt arbetstidskonto i pensionspremie.

Löneart	Benämning	Kvantitet	Enhet	À-pris	Belopp	Konto
300	Timlön	176	Tim	100	17 600	7010
435	Arbetstidskonto uttag pension				-2 000	2910
441	Arbetstidskonto förändring				2 000	2910

Uppdaterad: 2011/02/21

Kontakta personalekonomi.se