Personalekonomi.se

Arbetstidsförkortning och arbetstidskonto vid löneregistrering med exempel



När arbetstidsförkortning tillämpas på en arbetsplats så har de anställda rätt till betald ledighet, kompensation i pengar eller kompensation i pensionspremieavsättning i den mån arbetstidsförkortningen tjänats in. Bestämmelser om arbetstidsförkortning finns i kollektivavtal och/eller anställningsavtal.

Syftet med systemet för arbetstidsförkortning är att förkorta arbetstiden och livsarbetstiden för arbetstagare. Arbetstiden förkortas genom att de anställda kan ta ut betald ledighet och livsarbetstiden förkortas genom att de anställda kan göra avsättningar till en pensionsförsäkring vilket möjliggör för dem att ta pension tidigare.

Systemet med arbetstidsförkortning innebär att de anställda tilldelas ett virtuellt arbetstidskonto eller ett virtuellt arbetstidsförkortningskonto. En arbetsgivare som tillämpar arbetstidsförkortning gör avsättningar till ett arbetstidsförkortningskonto/arbetstidskonto och de anställda gör uttag från sitt konto i form av betald ledighet, pengar eller avsättningar till en pensionsförsäkring.

Avsättningar för arbetstidsförkortning görs i tid till ett arbetstidsförkortningskonto eller i pengar till ett arbetstidskonto. Huruvida avsättningen skall göras i tid till ett arbetstidsförkortningskonto eller i pengar till ett arbetstidskonto anges i det gällande kollektivavtalet och/eller anställningsavtalet.

Avsättningen för arbetstidsförkortning i tid görs normalt i förhållande till arbetad tid och avsättningen för arbetstidsförkortning i pengar görs normalt med en procentuell andel av den utbetalda bruttolönen. Avsättningen till ett arbetstidsförkortningskonto i tid görs exempelvis med 94 minuter per vecka för en anställd som arbetar 40 timmar per vecka eller med 0,039 timmar per arbetstimme (94/(40 tim * 60 min)). Avsättningen till ett arbetstidskonto görs exempelvis med 2,75 % av bruttolönen enligt kollektivavtal för byggnadsarbetare. Storleken på avsättningen avseende arbetstidsförkortning är beroende av bestämmelser i kollektivavtal eller anställningsavtal vilket gör att det inte finns någon generell regel för hur stor avsättningen är.

Det som är avsatt till ett arbetstidsförkortningskonto eller ett arbetstidskonto kan disponeras av den anställde enligt de tillåtna alternativ som anges i kollektivavtalet eller anställningsavtalet. En anställd skall normalt välja ett alternativ per kalenderår för hur arbetstidsförkortningen skall användas och detta val görs på initiativ av arbetsgivaren. Det som är avsatt under ett kalendår måste normalt tas ut under det följande kalenderåret och den anställde får normalt göra ett nytt val under varje kalenderår.

Det som är avsatt till arbetstidsförkortningskonto kan normalt disponeras som betald ledighet, kontant ersättning eller betald pensionspremie. Det som är avsatt till ett arbetstidskonto kan normalt disponeras som betald ledighet eller som kontant ersättning. Betald ledighet avseende arbetstidsförkortning skall normalt förläggas enligt överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren med hänsyn tagen till verksamhetens krav och arbetstagarens önskemål. Betald ledighet som inte har tagits ut inom föreskriven tid förfaller och betalas ut som kontant ersättning i stället.

När betald ledighet tas ut från ett arbetstidsförkortningskonto så reduceras antalet timmar och när betald ledighet tas ut från ett arbetstidskonto så reduceras beloppet på arbetstidskontot. En månadsavlönad som tar ut betald ledighet behåller normalt sin månadslön under ledigheten och en timavlönad som tar ut betald ledighet erhåller normalt timlönen för de uttagna timmarna.

Arbetstidsförkortning som tas ut i pengar beräknas normalt per arbetstimme för en månadsavlönad som: (månadslön/sysselsättningsgrad)/avtalstiden. En timavlönad som tar ut arbetstidsförkortning i pengar får normalt sin timlön per uttagen arbetstimme. Ett arbetstidsförkortningskonto reduceras med antalet uttagna timmar och ett arbetstidskonto reduceras med utbetald ersättning under den betalda ledigheten. Arbetstidsförkortning som tas ut i pengar kan också enligt vissa kollektivavtal beräknas som en procentsats av den utbetalda bruttolönen under ett kalenderår, exempelvis 1,5 % av årslönen.

Arbetstidsförkortning som tas ut i form av betald pensionspremie kan beräknas genom att en grundtimlön eller en timlön multipliceras med det sparade antalet timmar på arbetstidsförkortningskontot. Grundtimlönen för en månadsavlönad beräknas normalt som: (månadslön/sysselsättningsgrad)/avtalstiden. Arbetstidsförkortning som tas ut i betald pensionspremie kan också enligt vissa kollektivavtal beräknas som en procentsats av den utbetalda bruttolönen under ett kalenderår, exempelvis 1,8 % av årslönen.

Vid löneregistreringen registreras avsättningen till ett arbetstidsförkortningskonto med kvantitet och avsättningen till ett arbetstidskonto med belopp. Uttaget av arbetstidsförkortning registreras olika beroende på om den anställde är månadsavlönad eller timavlönad och olika beroende på hur den avsatta arbetstidsförkortningen skall disponeras.

En anställd tjänar normalt inte in till arbetstidsförkortning när han har semester och semesterlönen är normalt inte grundande för avsättning till arbetstidskonto.

Exempel: avsättning till arbetstidsförkortningskonto
En tjänsteman har en månadslön om 25 000 SEK och vid löneutbetalningen den 25 november år 2009 skall månadslönen avseende november månad med 168 arbetstimmar betalas ut till tjänstemannen. Avtalsperioden för arbetstidsförkortning avslutades den 31 oktober år 2009 och tjänstemannen har enligt kollektivavtal rätt att få 0,0375 timmar per arbetad timme avsatt för arbetstidsförkortning. Tjänstemannen har arbetat 1880 timmar under avtalsperioden och skall därför få 70,50 timmar (1880*0,0375) avsatt till sitt arbetstidsförkortningskonto.

Löneart Benämning Kvantitet Enhet À-pris Belopp Konto
101 Månadslön tjm 168 Tim 25 000 7210
420 Arbetstidsförk. avsättning 70,50 Tim

Exempel: avsättning till arbetstidskonto
En tjänsteman har en månadslön om 25 000 SEK och vid löneutbetalningen den 25 november år 2009 skall månadslönen avseende november månad med 168 arbetstimmar betalas ut till tjänstemannen. Avtalsperioden för arbetstidsförkortning avslutades den 31 oktober år 2009 och tjänstemannen har enligt kollektivavtal rätt att få 2,75 % av bruttolönen exklusive semesterlön avsatt för arbetstidsförkortning. Tjänstemannen har haft en bruttolön om 271 154 SEK under avtalsperioden och skall därför få 7 457 SEK (271154*2,75 %) avsatt till sitt arbetstidskonto.

Löneart Benämning Kvantitet Enhet À-pris Belopp Konto
101 Månadslön tjm 168 Tim 25 000 7210
430 Arbetstidskonto avsättning tjm 7 457 7690
431 Arbetstidskonto skuld tjm -7 457 2910

Exempel: uttag i betald ledig tid från arbetstidsförkortningskonto
En tjänsteman har en månadslön om 25 000 SEK och vid löneutbetalningen den 25 november år 2009 skall månadslönen avseende november månad med 168 arbetstimmar betalas ut till tjänstemannen. Tjänstemannen har under oktober år 2009 med 176 arbetstimmar tagit ut 10 timmar i arbetstidsförkortning som betald ledig tid.

Löneart Benämning Kvantitet Enhet À-pris Belopp Konto
101 Månadslön tjm 168 Tim 25 000 7210
423 Arbetstidsförk. uttag ledighet -10 Tim

En arbetare har en timlön om 100 SEK och vid löneutbetalningen den 25 november år 2009 skall månadslönen avseende oktober månad med 176 arbetstimmar betalas ut till arbetaren. Arbetaren har under oktober år 2009 tagit ut 10 timmar i arbetstidsförkortning som betald ledig tid.

Löneart Benämning Kvantitet Enhet À-pris Belopp Konto
300 Timlön 166 Tim 100 16 600 7010
422 Arbetstidsförk. uttag timavlönad 10 Tim 100 1 000 7010
424 Arbetstidsförk. uttag -10 Tim

Exempel: uttag i betald ledig tid från arbetstidskonto
En tjänsteman har en månadslön om 25 000 SEK och vid löneutbetalningen den 25 november år 2009 skall månadslönen avseende november månad med 168 arbetstimmar betalas ut till tjänstemannen. Tjänstemannen har under oktober år 2009 med 176 arbetstimmar tagit ut 10 timmar från arbetstidskontot som betald ledig tid. Avtalstiden är 175 timmar.

Löneart Benämning Kvantitet Enhet À-pris Belopp Konto
101 Månadslön tjm 168 Tim 25 000 7210
436 Arbetstidskonto ledighet mån -10 Tim 143 -1 430 7210
438 Arbetstidskonto uttag pengar 10 Tim 143 1 430 7210
439 Arbetstidskonto förändring +red. -1 430 7690
440 Arbetstidskonto uttag motkont. 1 430 2910

En arbetare har en timlön om 100 SEK och vid löneutbetalningen den 25 november år 2009 skall månadslönen avseende oktober månad med 176 arbetstimmar betalas ut till arbetaren. Arbetaren har under oktober år 2009 tagit ut 10 timmar i arbetstidsförkortning som betald ledig tid.

Löneart Benämning Kvantitet Enhet À-pris Belopp Konto
300 Timlön 166 Tim 100 16 600 7010
437 Arbetstidskonto ledighet tim -10 Tim
438 Arbetstidskonto uttag pengar 10 Tim 100 1 000 7010
439 Arbetstidskonto förändring +red. -1 000 7690
440 Arbetstidskonto uttag motkont. 1 000 2910

Exempel: uttag i pengar från arbetstidsförkortningskonto
En tjänsteman har en månadslön om 25 000 SEK och vid löneutbetalningen den 25 november år 2009 skall månadslönen avseende november månad med 168 arbetstimmar betalas ut till tjänstemannen. Tjänstemannen har under oktober år 2009 valt att ta ut 20 timmar från sitt arbetstidsförkortningskonto i pengar. Avtalstiden är 175 timmar.

Löneart Benämning Kvantitet Enhet À-pris Belopp Konto
101 Månadslön tjm 168 Tim 25 000 7210
421 Arbetstidsförk. uttag pengar mån 20 Tim 143 2 860 7210
424 Arbetstidsförk. uttag -20 Tim

En arbetare har en timlön om 100 SEK och vid löneutbetalningen den 25 november år 2009 skall månadslönen avseende oktober månad med 176 arbetstimmar betalas ut till arbetaren. Arbetaren har under oktober år 2009 valt att ta ut 20 timmar från sitt arbetstidsförkortningskonto i pengar.

Löneart Benämning Kvantitet Enhet À-pris Belopp Konto
300 Timlön 176 Tim 100 17 600 7010
422 Arbetstidsförk. uttag timavlönad 20 Tim 100 2 000 7010
424 Arbetstidsförk. uttag -20 Tim

Exempel: uttag i pengar från arbetstidskonto
En tjänsteman har en månadslön om 25 000 SEK och vid löneutbetalningen den 25 november år 2009 skall månadslönen avseende november månad med 168 arbetstimmar betalas ut till tjänstemannen. Tjänstemannen har under oktober år 2009 valt att ta ut 2 860 SEK från sitt arbetstidskonto i pengar.

Löneart Benämning Kvantitet Enhet À-pris Belopp Konto
101 Månadslön tjm 168 Tim 25 000 7210
434 Arbetstidskonto uttag pengar 2 860 7210
439 Arbetstidskonto förändring +red. -2 860 7690
440 Arbetstidskonto uttag motkont. 2 860 2910

En arbetare har en timlön om 100 SEK och vid löneutbetalningen den 25 november år 2009 skall månadslönen avseende oktober månad med 176 arbetstimmar betalas ut till arbetaren. Arbetaren har under oktober år 2009 valt att ta ut 2 000 SEK från sitt arbetstidskonto i pengar.

Löneart Benämning Kvantitet Enhet À-pris Belopp Konto
300 Timlön 176 Tim 100 17 600 7010
434 Arbetstidskonto uttag pengar 2 000 7010
439 Arbetstidskonto förändring +red. -2 000 7690
440 Arbetstidskonto uttag motkont. 2 000 2910

Exempel: uttag i pensionspremie från arbetstidsförkortningskonto
En tjänsteman har en månadslön om 25 000 SEK och vid löneutbetalningen den 25 november år 2009 skall månadslönen avseende november månad med 168 arbetstimmar betalas ut till tjänstemannen. Tjänstemannen har under oktober år 2009 valt att ta ut 20 timmar från sitt arbetstidsförkortningskonto i pensionspremie. Avtalstiden är 175 timmar.

Löneart Benämning Kvantitet Enhet À-pris Belopp Konto
101 Månadslön tjm 168 Tim 25 000 7210
425 Arbetstidsförk. uttag pension 20 Tim 143 2 860 2910
429 Arbetstidsförk. motkonto -2 860 2910
424 Arbetstidsförk. uttag -20 Tim

En arbetare har en timlön om 100 SEK och vid löneutbetalningen den 25 november år 2009 skall månadslönen avseende oktober månad med 176 arbetstimmar betalas ut till arbetaren. Arbetaren har under oktober år 2009 valt att ta ut 20 timmar från sitt arbetstidsförkortningskonto i pensionspremie.

Löneart Benämning Kvantitet Enhet À-pris Belopp Konto
300 Timlön 176 Tim 100 17 600 7010
425 Arbetstidsförk. uttag pension 20 Tim 100 2 000 2910
429 Arbetstidsförk. motkonto -2 000 2910
424 Arbetstidsförk. uttag -20 Tim

Exempel: uttag i pensionspremie från arbetstidskonto
En tjänsteman har en månadslön om 25 000 SEK och vid löneutbetalningen den 25 november år 2009 skall månadslönen avseende november månad med 168 arbetstimmar betalas ut till tjänstemannen. Tjänstemannen har under oktober år 2009 valt att ta ut 2 860 från sitt arbetstidskonto i pensionspremie.

Löneart Benämning Kvantitet Enhet À-pris Belopp Konto
101 Månadslön tjm 168 Tim 25 000 7210
435 Arbetstidskonto uttag pension -2 860 2910
441 Arbetstidskonto förändring 2 860 2910

En arbetare har en timlön om 100 SEK och vid löneutbetalningen den 25 november år 2009 skall månadslönen avseende oktober månad med 176 arbetstimmar betalas ut till arbetaren. Arbetaren har under oktober år 2009 valt att ta ut 2 000 SEK från sitt arbetstidskonto i pensionspremie.

Löneart Benämning Kvantitet Enhet À-pris Belopp Konto
300 Timlön 176 Tim 100 17 600 7010
435 Arbetstidskonto uttag pension -2 000 2910
441 Arbetstidskonto förändring 2 000 2910



Uppdaterad: 2011-02-21