Arbetstidslagen

Arbetstidslagen (1982:673) innehåller regler för de anställdas arbetstid när det gäller arbete som utförs för en arbetsgivares räkning i arbetsgivarens verksamhet. Särskilda bestämmelser om arbetstid för minderåriga finns i arbetsmiljölagen (1977:1160).

En central arbetstagarorganisation får enligt arbetstidslagen (1982:673) genom ett kollektivavtal göra undantag från arbetstidslagen i sin helhet eller göra avvikelser från vissa bestämmelser i arbetstidslagen såsom att byta ut raster mot måltidsuppehåll. En arbetsgivare som är bunden av ett kollektivavtal som innebär undantag från arbetstidslagen får enligt arbetstidslagen (1982:673) tillämpa avtalet för alla anställda.

Enligt arbetstidslagen (1982:673) får den ordinarie arbetstiden uppgå till högst 40 timmar per vecka men får uppgå till i genomsnitt 40 timmar per vecka under en fyraveckorsperiod om arbetets natur eller arbetsförhållandena i övrigt kräver det.

Jourtid innebär tid då en arbetstagare står till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att vid behov utföra arbete, jourtid får enligt arbetstidslagen (1982:673) tas ut med högst 48 timmar per arbetstagare och fyraveckorsperiod eller med högst 50 timmar per kalendermånad.

Övertid är enligt arbetstidslagen (1982:673) arbetstid som överstiger ordinarie arbetstid och jourtid, kompensationsledighet som förläggs till arbetstagarens ordinarie arbetstid eller jourtid likställs med ordinarie arbetstid eller jourtid. Övertid får enligt arbetstidslagen (1982:673) maximalt tas ut med 48 timmar per fyraveckorsperiod, 50 timmar per kalendermånad och 200 timmar per kalenderår. Vid en naturhändelse, olyckshändelse eller liknande omständighet som inte kunnat förutses av arbetsgivaren får nödfallsövertid tas ut i den utsträckning som förhållandena kräver. En arbetsgivare måste underrätta den lokala arbetstagarorganisationen om nödfallsövertid och nödfallsövertid får inte tas ut under längre tid än två dygn utan att tillstånd sökts hos Arbetsmiljöverket enligt arbetstidslagen (1982:673).

Mertid är arbetstid för en deltidsanställd som överstiger den ordinarie arbetstiden och jourtid. Mertid får för en deltidsanställd maximalt tas ut med 200 timmar per kalenderår men får även tas ut när nödfallsövertid får tas ut.

En arbetstagare får enligt arbetstidslagen (1982:673) under en fyramånadersperiod inte arbeta mer än 48 timmar i genomsnitt per sjudagarsperiod, semester och sjukfrånvaro skall vid beräkningen likställas med fullgjord arbetstid.

Arbetsgivare som anlitar arbetstagare annat än tillfälligt skall vid förändringar av den ordinarie arbetstidens eller jourtidens förläggning lämna besked till anställda minst två veckor i förväg.

Arbetstagare skall ha en sammanhängande dygnsvila om minst 11 timmar per varje period om 24 timmar. Avvikelser får göras tillfälligt om arbetstagaren får motsvarande kompensationsledighet.

Nattarbete (22:00 till 6:00) får under en fyramånadersperiod maximalt ske under i genomsnitt 8 timmar per varje period om 24 timmar, semester och sjukfrånvaro skall räknas som fullgjord arbetstid. Avvikelser får göras tillfälligt om arbetstagaren får motsvarande kompensationsledighet.

En arbetstagare skall enligt arbetstidslagen (1982:673) ha en veckovila om minst 36 timmar under varje period om sju dagar och beredskapstid räknas inte som veckovila. Avvikelser får göras tillfälligt om arbetstagaren får motsvarande kompensationsledighet.

Raster är avbrott i arbetstiden där arbetstagaren inte är skyldig att stanna kvar på arbetsstället och arbetsgivaren skall enligt arbetstidslagen (1982:673) i förväg ange rasterna längd. Raster skall förläggas så att arbetstagarna inte utför arbete i mer än 5 timmar i följd och rasternas antal, längd och förläggning skall vara tillfredställande i förhållande till arbetsförhållandena.

Utöver raster så skall arbetsgivaren enligt arbetstidslagen (1982:673) ordna arbetet så att arbetstagarna kan ta de pauser som behövs. Pauser räknas in i arbetstiden och arbetsgivaren får lägga ut särskilda arbetspauser om deras längd och förläggning anges i förväg.

Uppdaterad: 2015-12-11


Dela innehåll


Kontakta personalekonomi.se